Att leva med Fibromyalgi!

Till alla friska som ej förstår eller till er friska som vill förstå hur det är att leva med fibomyalgi föreslår jag att ni
går till jobbet med.....

En begynnande förkylning.
'Lite små feber.
Dov huvudvärk eller lite dov tandvärk.
Malande mensvärk, eller känningar åt gallan.
5 till 10 småstenar i skorna.
Tag med en gummiklubba eller liknande och slå med jämna mellanrum lite varstans på kroppen.
Tag en dos med Bricanyl så att hjärtat börjar hoppa så smått.
Drick ett rogivande te så att du har svårt att hålla dig vaken.
Ät en hel påse katrinplommon.
Tag en lång bit tejp och sätt den längs med ryggraden, så att det känns s pänt och stelt när du böjer dig.
Spola händerna i kallt vatten, känn smärtan och stelheten.
Tag lite hudlotion i ögat så att synen blir lite dimmig.
Det och lite till är vardagsplågor.
Utöver det här finns det sämre dagar då får man multiplicera detta med ett lämpligt tal.
En liten fråga -
Hur många av er orkade med de första timmarna ? första dagen ? veckan ? månaden ? året ? åren?


Till er/oss som vet.
Stryk över det som inte passar in på dig.
Fyll i det som stämmer in på dig på de tomma raderna.
Kopiera gärna och ta med ett ex till närstående, släkt, arbetskamrater, läkare, FK handläggare m fl....

 


Ett dygn i mitt liv
Vaknar med värk efter en splittrad nattsömn. Värk i hela kroppen, svårt att gå upp, trötthetskänsla.
Känner mig aldrig pigg eller utvilad.
Värken förvärras av: väderomslag belastning, stress, promenader förkylning, magbesvär, långa resor kommunalt.
Värken lindras av:
värme, vila, medicin, massage, bad/dusch, riktig sittställning i fåtölj.
Sover:
Ytligt, får ofta sitta och sova i en fåtölj för att kroppen ska få någon vila alls. Väcks av värk…
Känner mig alltid trött, sover i etapper. Är alltid morgonstel, blir stel också om jag t ex sitter för
länge eller i en olämplig stol. Har oftast ett eller flera av följande symtom:
huvudvärk, migrän, yrsel, synproblem.
Problem med: tarm blåsa, svullnadskänsla (synliga problem), domningar och stickningar i
händer-armar-ben-fötter, lätt feber kalla fingrar och händer,
har svårt att hålla i saker, tappar och fumlar, kan inte ´bära saker.
Måste ha hjälp när jag handlar. Har svårt att gå till affären,' kan inte bära.
Försämrat närminne (har haft extremt gott minne.) Får väldigt ont om någon stöter
till mig eller tar för hårt i mig, det räcker med en vänskaplig klapp för att ska smärtas och göra ont.
Jag har nästan dagligen en trötthetskänsla i kroppen. Det känns som om jag skulle falla ihop, när som helst.
Det är svårt att åka T-bana och buss. Jag får nästan panik och vet inte hur jag ska kunna ta mig hem.
Jag kan liksom inte få med mig kroppen, den känns som bly. Allt det här påverkar mitt psyke,
jag får panik och blir deppig.

(Hittat på nätet)
En gåtfull sjukdom Fibromyalgi är en gammal sjukdom som gått under många olika namn.
Men man vet fortfarande inte vad den beroro på. Det finns inga prover att ta som visar på fibromyalgi,
och det syns inte utanpå. Lyckligtvis går forskningen framåt. Ny kunskap gör att inställningen till fibromyalgi
håller på att förändras. Sjukdomen blir allt mer känd å erkänd - och det finns hjälp och stöd att få för
dig som är drabbad.


HUR KÄNNS FIBROMYLAGI ??

Det viktigaste symtomet på fibromyalgin är en svår muskelvärk och ömhet som inte vill släppa.
Den kan kännas på olika sätt ; molande, svidande, brännande eller ibland som kramp.
Värken brukar kännas värre när du använder musklerna, men finns kvar även i vila.
Förutom smärtan kan du också bli stel, svag och trött i musklerna och hela kroppen.
Du kanske får svårt att bära t ex matkassar.
Eller så blir det besvärligt med små pilliga saker som att knäppa en knapp eller trä en synål.
Ett annat symtom är att du blir mycket trött.
Tröttheten kan både bero på sjukdomen i sig och att du sover sämre när du har ont.
Man vet inte med säkerhet. Fibromyalgi påverkar hela kroppen och kan ge många olika symtom.
Huvudvärk och yrsel är vanligt. Du kan bli orolig i magen.
Kanske får du svårt att koncentrera dig och att göra flera saker samtidigt.
Självklart får smärtan och tröttheten också följder för känslolivet. Du kan bli orolig, arg eller nedstämd.
De flesta med fibromyalgi har bättre och sämre perioder. Besvären kan till och med variera från dag till dag .
Ena dagen kan du känna dig bra, för att nästa ha mycket ont.

HUR FÅR DU EN DIAGNOS ???

Det finns inga prover att ta som kan visa att du har fibromyalgi.
Läkaren utgår i stället från de symtom du beskriver.
Man har sedan några år fastställt kriterier som gör att man kan ställa diagnosen.
I den ingår en utrbredd diffus värk sedan minst tre månader.
Man trycker också på olika punkter på kroppen som ska smärta vid ett visst tryck, så kallade "ömma punkter".
Ibland behöver läkaren ta prover för att tuesluta annan sjukdom.
Det kan kännas jobbigt att få beskedet att du drabbats av en sjukdom som kan bli långvarit.
Samtidigt är en diagnos ofta första steget mot bättring.
Du kan börja förstå symtomen och göra något åt dom.
Har du varit orolig över besvären kan det också bli en lättnad att få veta orsaken.
I många fall kan en allmänkäkare ställa diagnosen - i andra fall kan det krävas kontakt med en
reumatolog eller smärtläkare.

VEM DRABBAS ???

Idag har omkring 100 000 personer i Sverige fibromyalgi. De flesta är kvinnor.
Man kan drabbas när som helst i livet, även om fibromyalgi är mycket ovanligt hos barn.
Många drabbade har släktingar med samma besvär.
Man vet inte om det är tecken på att sjukdomen är ärftlig, eller om det är miljöfaktorer som spelar in.

INGEN VET VARFÖR !!!

Ingen vet ännu säkert vad fibromyalgi beror på. Men det forskas en del och det finns flera teorier. Eftersom hela kroppen är inblandad kan du få många olika symtom. Det blir svårt att veta vad som är orsaken och verkan. Troligen beror värken vid fibromyalgi på att kroppens smärtsystem blivit överkänsligt. Det tyder t ex de ömma punkterna på. Överkänsligheten gör att du får oproportionerligt ont jämfört med din retning du utsätts för. Många forskare tror att denna överkänslighet beror på obalans i centrala nervsystemet. Besvären vid fibromyalgi förvärras av sömnbrist. Därför finns tankar om att störd djupsömn bidrar till sjukdomen. Många forskare menar att långvarit stress i olika former kan utlösa fibromyalgi. Det finns som sagt många teorier. Men det enda säkra är att ingen vet säkert.........

FIBROMYALGI ÄR INGEN PSYKISK SJUKDOM !!!

Att leva med ständig värk och trötthet påverkar förstås känslolivet. Man kan bli både arg, ledsen och nedstämd.
Men fibromyalgi är ingen psykisk sjukdom som ibland påstås. Exempelvis är depressioner inte vanligare
hos människor med fibromyalgi än hos andra som lever med långvarit värk. Eftersom kropp och själ hänger ihop
kan symtomen bli värre och du kan få ännu ondare om du känner dig deprimerad , ledsen eller stressad.
Det blir lätt en ond cirkel. Därför är det viktigt att ta hänsyn till både kropp och själ när man behandlar fibromyalgi.

SMÄRTA SYNS INTE...

en av svårigheterna med fibromyalgi är att det inte syns utanpå. Du kan se helt frisk ut, även om du har oerhört ont.
Dessutom brukar besvären komma och gå. Du kan känna dig bra ena stunden , för att nästa ha ont.
Det är ibland svårt för omgivningen att förstå. Ett annat problem är att kunskapen om fibromyalgi fortfarande är dålig.
Det gör att många med fibromyalgi upplever att de inte blir tagna på allvar. Varken av omgivningen eller sjukvården.
Blir du avfärdad och ifrågasatt är det lätt att känna tvivel och skuld. Det är jobbigt nog att leva med värk och trötthet.
Det borde vara en självklarhet att då bli bemött med respekt och inte misstro......

VAD HJÄLPER ???

Eftersom man inte vet exakt vad som händer i kroppen vid fibromyalgi, finns fortfarande ingen bot.
Men många lär sig med åren att lindra värken och hantera sjukdomen. Vissa blir faktiskt helt av med besvären.
Varken muskler eller leder blir heller skadade av sjukdomen. Tveka inte att söka hjälp. Den finns att få på många håll. Förhoppningsvis kan du få bra hjälp av din allmänläkare. Kanske behöver du också träffa en rehabiliteringsläkare, smärtspecialist, arbetsterapuet eller sjukgymnast för att kunna hantera sjukdomen.

LYSSNA PÅ DIN KROPP....

Det svåraste först ; Respektera att din kropp sätter gränder. Det är viktigt att du anpassar ditt liv så att det
fungerar med sjukdomen, ofta vad du orkar och klarar. Se till att det finns tid för vila, avslappning,
motion och behandling. Vissa saker tar längre tid och du kanske behöver fler pauser. Undvik att planera för
mycket och lämna utrymme för det spontana. En arbetsterapeut kan hjälpa dig med arbetet att strukturera
om din vardag. Hur mycket du orkar arbeta beror ju förstås på arbetsuppgifterna och hur ont du har, vilket kan
variera från dag till dag. Många klarar att fortsätta jobba, men de med svårare besvär kan behöva gå ner i tid
eller bli sjukskriven på heltid. Kanske bör du till och med byta arbete. Det gäller framför allt om din nuvarande
arbetsplats är stressig eller innebär mycket statisk belastning. Ibland kan en rehabiliteringsmedicinsk klinik
hjälpa till för att det ska bli möjligt att arbeta, trots fibromyalgin.

LÄS PÅ...

Försök att lära dig så mycket som möjligt om fibromyalgi. En bra kontakt är Reumatikerförbundet.
De anordnar kurser, cirklar och självhjälpsgrupper. På vissa håll finns också speciella smärtskolor
som ger information och råd för dig som lever med kronisk värk. Det är bra om dina anhöriga och andra i din
omgivning också skaffar kunskap om fibromyalgi. Det leder till större förståelse, vilket kan hjälpa både dem och dig...

RÖR PÅ DIG !!

Smärtan vi fibromyalgi gör att det är lätt att bli stillasittande. Men det är viktigt att du fortsätter röra på
dig och använda dina muskler. Det finns ingen risk att de tar skada. Mjuk motion har bara positiva effekter på
fibromyalgi. Du blir starkare och uthålligare, och smärtan blir inte värre. Öka konditionen sakta och försiktigt,
utan att överbelasta kroppen. Det räcker långt om du rör dig en liten stund varje dag.
Försök hitta en aktivitet du tycker om - kanske promenader, jobba i trädgården eller cykla.
Många med fibromyalgi tycker att gympa i varmvattenbassäng fungerar bra.
En sjukgymnast kan hjälpa dig lägga upp ett effektivt träningsprogram.

VAR RÄDD OM SÖMNEN.......

 Undersökningar visar att dålig sömn förvärrar symtomen vid fibromyalgi.
Att förbättra djupsömnen är därför en mycket viktig del i behandlingen.
Tänk på att alkohol , nikotin och kaffe kan påverka sömnen negativt.
Har du tillgång till en skön säng i ett svalt och tyst sovrum är det förstås bra.
Det gäller att upptäcka vad du behöver för att sova bra.
Ibland kan en liten dos antidepressiva läkemedel eller vissa sömnmedel förbättra djupsömnen.

LINDRA VÄRKEN...

Det finns så många smärtlindrings metoder som kan hjälpa vid fibromyalgi,
 allt från mjuk massage till akupunktur,
TENS "elektrisk nervstimulering" och varma bad.
Men alla smärtbehandlingar fungerar olika bra för olika människor.
Därför får du pröva dig fram, för att hitta vad som känns bra för dig...


SÖK STÖD ...

För att lättare kunna anpassa dig till livet med fibromyalgi kan det vara en stor hjälp att prata
med någon i din omgivning . Många får också stöd av att träffa andra med samma besvär,
kanske i en studiecirkel. Kontakta Reumatikerförbundet för information om vad som finns nära dig.


IBLAND BEHÖVS LÄKEMEDEL...

 Det finns tyvärr inga mediciner som ger någon varaktig hjälp mot fibromyalgi.
Om smärtan blir över mäktig kan vanliga värktabletter ibland vara bra att ta till.
Många med fibromyalgi har provat åtskilliga sorter, och kanske hittat något som hjälper någorlunda.
Men det är svårt att få bra effekt under längre perioder. Om värkmedicinen inte ger någon större verkan,
är det bättre att låta bli den och undvika risken för biverkningar.
Ibland ger man mediciner som hjälper till att förbättra djupsömnen.
Fråga din läkare om du undrar.


VILL DU VETA MER ??

Många frågor om fibromyalgi kan du förstås ställa direkt till din läkare.
En viktig kontakt är Reumatikerförbundet. De kan ge mycket information om fibromyalgi och
hjälper dig med kontakter till fibromyalgiombudet. De kan ge mycket information om fibromyalgi
och hjälper dig med kontakter i din närhet. Reumatikerförbundet ger också ut en bra
medlems tidning och ordnar medlemsträffar.
Du når dom på 08-6925800 eller e- post ; info@reumatikerforbundet.org
Besök gärna deras hemsida på internet ; www.reumatikerforbundet.org
Är du lite yngre kan du kontakta Riksorganisationen Unga reumatiker på 08-6058270,
eller www.ungareumatiker.org
Ett lästips är boken "Fibromyalgi - symtom, diagnos, behandling"
av Robert Olin och Ulf Schenkmains (sveriges Radios förlag).
Du är alltid välkommen till oss på Apoteket. Vi kan ge dig råd och information kring läkemedel
och har många praktiska hjälpmedel som kan underlätta vardagen.
Dygnet runt kan du också ringa läkemedelsrådgivningen på ; 020-667766
och besöka var hemsida på www.apoteket.se


DETTA ÄR SKRIVIT UR APOTEKETS BROSCHYR OM FIBROMYALGI.......

Fibromyalgi har blivit en folksjukdom
Fråga: Vad är Fibromyalgi och vad utlöser sjukdomen då?
Varför har man tidigare hört talas om Fibromyalgi och finns det någon bot att få idag?

Svar: Fibromyalgi är ett smärttillstånd där smärtkänsligheten har ökat i muskelfästen och benhinnor.
Smärtsystemet har blivit överkänsliga på flera nivåer: i benhinnorna, smärtmottagare (smärtreceptorer),
i smärtbanornas omkopplingsstationer i ryggmärgen samt i centrala nervsystemet där smärtsignalerna "färgas"
av personligheten och av tidigare emotionella upplevelser.
Fibromyalgi är i medicinsk bemärkelse ingen reumatologisk sjukdom och inte heller
"bara någon psykisk inbillning".
I stället utgör denna ökade känslighet i smärtsystemet att man biologiskt lider av Fibromyalgi
vilket innebär att den kan räknas till en av våra folksjukdomar. Fibromyalgi leder inte till någon
annan farlig sjukdom , T.ex. cancer, ledgångsreumatism eller någon annan muskelsjukdom man blir inte
rullstolsburen. Fibromyalgi orsakas av en kombination av inre personliga belastningar,
det har en betydelse för hur inkommande signalsubstanser tolkas eller hur nivåerna av smärtsystemets
signalsubstanser är reglerade.
Exempel på personliga belastningar är: social stress, dåliga relationer, försämrad sömn, dåligt självförtroende,
otillräcklig förmåga till stresshantering. (Coping). De yttre är de som belastar smärtreceptorerna.
T.ex. olycksfall, muskulära belastningar, En del virusinfektioner, vissa reumatiska sjukdomar
såsom ledgångsreumatism kan kombinerat med nedstämdhet och trötthet leda till Fibromyaglismärta
där oftast de reumatologiska medicinerna inte hjälper. Lokala smärttillstånd T.ex. tennisarmbåge
eller en smärtande axel kan kombinerat med stress breda ut sig till andra muskelfästen och benhinnor.
Så tidigt som år 1904 benämndes fibromyalgi för Fibrosit. I folkmun har det benämnts för
SVBK (Sveda, Värk & Bränn Kärringar). 90 procent av fibromyalgipatienterna är kvinnor,
vilket sannolikt avspeglar belastningsmönster såväl yrkesmässigt så som på det personliga planet i vår tid.
De internationella kriterierna som kom på 1980-talet och ökad forskning har medfört att Fibromyalgismärta
nu är lättare att diagnostisera. Den har blivit mera känd och begriplig. Vid akademiska sjukhuset pågår
forskning på Internationell hög nivå när det gäller smärtreceptorernas påverkan av vissa smärtframkallande
ämnen, såsom pepparsubstansen Kapsicin.
Det finns ingen enkel åtgärd att ta till för att bota Fibromyalgivärk
Tillståndet är oftast långvarigt vilket beror på att belastningsmönster inte är så lätta att ändra på.
Prognosen beror på de bakomliggande belastningarna och hur långt smärttillståndet har gått.
Hos tonåringar finns även detta smärttillstånd (Även om det är vanligast i medelåldern)
Men en finsk studie visar att smärtan kan försvinna i viss omfattning då ungdomarna undersöktes efter ett år.
Det finns ingen vävnadsskada i benhinnor, muskelfästen eller muskler, vilket var en hypotes på 80-talet.
Idag vet vi att smärtsystemet har ställt in sig på en ökad känslighetsnivå, smärttröskeln har sänkts.
Utredning och behandling av fibromyalgi sker hos husläkare och omfattar information om sjukdomen
gärna kompletterande med en studiecirkel, ett anpassat muskulärt träningsprogram, genomgång
och analys av ens social- och livssituation. Ett kurator eller psykologstött program riktat till personligheten,
åtgärder för att förbättra sömnen, smärtlindrande medicinering.

SJUKDOMEN FIBROMYALGI

Symtom på sjukdomen.

1. Värk i hela kroppen, såväl höger som vänster sida. Konstant daglig värk och /eller smärta
vid väderomslag eller vid för hög aktivering av kroppens muskler när man ansträngt sig.


2. Nedsatt muskelstyrka. Man orkar ej utföra samma rörelser som friska människor.


3. Ömma punkter, som vid beröring och tryck upplevs mycket smärtsamma.


4. Trötthet. Dels allmän trötthet och dels muskulär trötthet. Känsla av att aldrig vara utsövd.


5. Sömnproblem. Svårt att somna och man vaknar ofta under natten på grund av värk och stelhet.
 Den djupa REM-sömnen är störd.


6. Problem vid väderväxlingar. Kyla, blåst, regn eller fuktig värme ger ofta ökade smärtor, likt krampsmärtor.
Vid låg luftfuktighet och lågt lufttryck reagerar musklerna med värk.


7. Yrsel. Vaknar man med huvudvärk och yrsel är det ofta fibromyalgi.

8. Morgonstelhet, det kan ta en till flera timmar innan stelheten går över även när man suttit stilla en längre tid.

9. Domningar och stickningar i muskulaturen, speciellt nattetid.

10. Olika magsymtom. Buller och körningar i magen, omväxlande hård och lös avföring, även kallad
"colon irritable". Stress och oro förvärrar symtomen.

11. Bröstsmärtor, hjärtinfarktssmärta eller kärlkrampssmärta. Det är en smärta som känns som om den
strålar ut i ryggen och armarna och/ eller efter ena sidan.

12. Ländryggsproblem. Ofta debuterar fibromylagi-sjukdomen med ryggbesvär av olika slag.

13. Huvudvärk. Två typer av huvudvärk är vanliga. Dels den som strålar upp mot nacken, pannan
och käkarna, dels en som är dov pulserande över hjässan och pannan.

14. Svullnadskänsla i fingrar och tår. Denna svullnad kan man oftast inte se med blotta ögat.

15. Influensaliknande symtom. Frysningar, svettningar, feberkänsla och tilltagande värk i kroppen.
Detta fenomen uppstår nästan alltid vid väderomslag.

16. Fumlighet. Den drabbade tappar saker, glömmer lätt och är klumpig i största allmänhet.

17. Infektionskänslighet. Man har lätt att få infektioner av alla typer.

18. Rayonards symtom. Fingrarna blir vita, blåfärgade och smärtor uppstår och förekommer vid kallt klimat.

19. Oro och stress. Inaktivitet och enbart vila förvärrar smärtorna.

20. Bruxism. Ihopbitande av tänderna med gnissel och vanemässigt molande.

21. Störd funktion i underkäken.

22. Smärtsamma och oregelbundna menstruationer.

23. Vätskeansamling i kroppen.

24. Onormal smärta i huden.

25. Hudrodnad. Eksem av olika slag samt allergier mot pollen och astma finns hos 50-65% av fibromyalgikerna.

26. Förhårdnader, torr hy och torra slemhinnor (även i underlivet), där svampväxt ofta får grogrund.

27. Dimsyn. Trötthet i ögonen gör det svårt att läsa och att fästa blicken.

28. Muskelspänning, speciellt närmast bålen.

29. Allodynia, d v s nedsatt muskelkraft hos hjärtat.

30. Skakningar och darrningar.

31. Det yttre (Perifera) sympatiska nervsystemet är onormalt.

32. Humörförändringar såsom aggressivitet, lätt för att gråta och kort stubin.

33. Rastlöshet, ångest och depressioner.

34. Smärtor under fötterna, som gör det svårt att gå.

35. SiccSyndrom, d v s nedsatt sekretion (utsöndring) i tår- och spottkörtlar samt i nässlemhinnan.
Detta kallas också Sjögrens Syndrom.

36. Ljud-och ljuskänslighet.

37. Livedo retucularis ( nätliknande missfärgning av huden). Hud-/ skinnpåsar, liknande rött fiskenät med
blå eller lila fläckar framträder synligt på huden.

38. Godartade knutor och knölar, förekommer lite varstans på kroppen t ex vid halsen och i ärmvecken.

39. Högt resp. lågt blodtryck.

40. Tungt att andas. Hugg i bröstet vid inandning.

41. Ökad känslighet för lukter resulterar ofta i illamående.

42. Nedsatt sexualdrift.

43. Metallsmak och saltsmak i munnen.

4. Ansiktssmärtor och huvudvärk. Ansiktssmärtorna kan komma från tuggmusklerna runt käkleden och käkbenet.

45. Täta vattenkastningar.

Hej! Mitt namn är Fibromyalgi.

Jag är en Osynlig Kronisk sjukdom och jag är nu din följeslagare för resten av livet.
Andra runt omkring dig kan inte se eller hota mig, men DIN kropp kan känna mig. J
ag kan attackera dig var, när och hur jag vill. Jag kan orsaka dig våldsam smärta eller,
om jag är på bra humör, orsaka dig värk överallt. Jag minns när du och Energi sprang
omkring tillsammans och hade kul. Jag tog Energin från dig och gav dig Utmattning istället.
Försök att ha kul nu! Jag tog även God Sömn från dig och gav dig Fibro-Dimma i utbyte.
Jag kan få dig att darra inombords, eller få dig att frysa eller svettas medan alla andra känner behag.
Javisst ja, jag kan få dig att känna ångest eller depression också. Om du har planerat något eller
ser fram emot en spännande dag, så kan jag ta det ifrån dig med.
Du bad inte om mig, jag valde dig av olika anledningar, t ex det där viruset du aldrig blev fri från,
eller den där bilolyckan eller kanske var det de där åren av förödmjukelse och trauman'?
Hur som helst, jag är här för att stanna. Jag hör att du tänker gå till en läkare som kan göra dig av med mig.
Jag skrattar så jag kiknar. Försök du bara. Du kommer att vara tvungen att gå till många,
många läkare innan du hittar någon som kan hjälpa dig på ett effektivt sätt.
Du kommer att bli ordinerad värktabletter, sömntabletter, energipiller, tillsagd att du lider av
ångest eller depression, rekommenderad att prova TNS, bli masserad, tillsagd att om du sover och
motionerar regelbundet kommer jag att försvinna, tillsagd att tänka positivt, förnedrad,
uppmanad att rycka upp dig, och MEST AV ALLT, aldrig bli tagen på allvar med hur du känner dig,
när du klagar till läkaren om hur utmattandet livet är varje dag. Din familj, dina vänner och dina
arbetskamrater kommer alla att lyssna till dig ända tills de tröttnar på att höra om hur jag får dig att må
och om vilken utmattande sjukdom jag är. En del av dom kommer att säga saker som
"Äh, du har bara en dålig dag!" eller "Ja ja, kom ihåg att du inte kan göra saker du kunde för 20 ÅR sedan."
utan att höra att du faktiskt sa 20 DAGAR sedan, en del kommer att börja prata bakom din rygg,
medan du sakta känner att du håller på att förlora din värdighet i dina försök att få dem att förstå.
speciellt när du är mitt inne i en diskussion med en "normal" människa och har glömt vad det var
du skulle säga härnäst..
Avslutningsvis, ( jag hoppades kunna hålla denna del hemlig, men jag antar att du redan listat ut det).
Den enda plats du kan få någon support eller förståelse från, angående mig, är
ANDRA MÄNNISKOR MED FIBROMYLAGI.

Högaktningsfullt Din Osynliga Kroniska Sjukdom

 

Tillbaka till Famlijesidan

marita@ladywilmas.se

 

© Marita Simring